Återigen en inspirerande föreläsning på ISB

I dag var det dags för ytterligare en författare att gästa ISB; Margaret Read Mac Donald som är doktor i folksagor och magisk sagoberättare. Det var en, som vanligt, mycket inspirerande work shop som hölls under ISBs flagg och man blir så glad över att se hur entusiasmerande och positiva, engagerade och hängivna lärare och bibliotekarierna är på ISB.

Vår, sedan detta läsårets start, nye bibliotekarie Mr Whitman är mycket lik min fd skolbibliotekarie hemma från den skola som jag är tjänstledig från i Sverige. Mr Nat Whitman är mycket engagerad och arbetar med ”story teaching” på skolan. Han träffar barnen på skolan klassvis och årskursvis i biblioteket och har en liten ”teaching with story” och barnen älskar honom, barnen älskar sitt bibliotek, barnen är rädda om sitt bibliotek, barnen är stolta över sitt bibliotek och sin skola barnen blir stolta över sin skola eftersom alla föräldrar och skolpersonal är stolta över faciliteterna som erbjuds på ISB. Barnen vet också att det är väldigt få förunnat att gå i skolan, i många länder som våra internationella barn vistats i, pga föräldrars arbeten, är det inte en självklarhet att du går i skolan mer än 5 år dvs grundskolan…

Min fd skolbibliotekarie på den högstadieskola som jag är tjänstledig från jobbade sig fördärvad för ett levande bibliotek. Hon var engagerad, entusiasmerande en fantastisk tillgång, inte bara för oss lärare utan också för alla elever. Mrs Librarian skulle dreggla sig fördärvad över denna miljö. Politikerna hemma i min kommun skulle bli gröna av avund. Skolledningar runtomkring i Sverige skulle förstå hur en skola verkligen bör se ut och vara – men så kommer vi tillbaka på ruta ett: ”Detta går aldrig för i Sverige ska det vara fri skola!”

Jag förstår vad skolreformen syftade till när man skulle öka valmöjligheten för eleverna genom friskolor och valfrihet inför skola – självklart ökar det popularitet och det skapar ett PR-drev som kanske inte är så nyttigt men titta på hur samhället utanför skolan fungerar… hur överlever du när du inte längre går och befinner dig i skolans skyddade verkstad? Vad händer när våra barn själv ska börja arbeta och ta ett ansvar? Livet är inte rättvist du måste lära dig att kämpa för att få det du vill ha, ingenting ges till dig gratis och utan ansträngning. Om eleverna hemma i Sverige får allt serverat på ett silverfat, får skrika och domdera fritt i klassrummen, komma försent och skita i vilka konsekvenser det får för omgivningen, vilka klädkoder som är rådande i vuxenvärlden och lär sig reflektera och anpassa sig till en tydlig skillnad på vardag och fritid genom en skillnad i vilka kläder du tar på dig på ett jobb jämfört med vilka kläder du har på dig när du är hemma och är ledig, skillnad på gympakläder och finkläder osv.

Vi måste försöka hemma i Sverige lyfta blicken och se på skolor utanför Sverige och undersöka hur man skulle kunna förbättra skolan hemma i Sverige och det görs och det måste göras ännu mer, men förändringar kommer inte utan reformer och väl underbyggd forskning och det finns så många olika strömningar internationellt det har alltid funnits och jag anser att reformen kring det fria skolvalet hemma i Sverige både var en välsignelse men också en förbannelse. Men det är nog inte där grundbulten glappar! Lika lite som kommunaliseringen av skolan. Det är inte den typ av skolreformer som är boven i drabbat tror jag.

Vi har sakta byggt upp en skev samhällsbild. I ett rosa skimmer av frihet, jämlikhet och individualism som har slagit runt. Det som började med goda avsikter slog runt och nu är det en ond spiral – hur ska vi kunna tillfredsställa alla 9 miljoner människor i Sverige och låta dem få sin vilja och önskan genom? Rom byggdes inte på en dag – nä det gjorde faktiskt inte skolan heller och en reform som gjorde skolan kommunaliserad 1994 lades i vaggan och lindades tio år tidigare den var en produkt av en samhällsbild som var gällande då likaså var reformen som genomfördes 1986 lindad och lagd i vaggan tio år tidigare det är här jag personligen känner att ett stort glapp finns man förstår inte hur lång tid förändringsarbeten tar. Nelson Mandela kämpade hela sitt liv – Sverige kanske måste kämpa för att nå ISB´s och internationella skolors tankesätt och status resten av våra liv… och jag tror inte att framgångsreceptet är så enkelt som att man bara börjar ta ut en massa avgifter och iklär eleverna en skoluniform, men självklart handlar ISB om ett väldigt stort kapital som växer och växer tack vare sponsorpengar, välgörenhetsbasarer, engagerade och volontärföräldrar, skolan är en samlingsplats där det ständigt händer någonting och det är liv och rörelse varje dag på skolan. Det är en levande fritidsgård – men utan klotter, och vandalism, utan rasism eftersom alla är ju internationella vilket betyder att alla sitter i samma båt och de thaibarn som går på ISB tillhör den absolut högsta societetsklassen i Thailand och har därmed en extremt stor stolthet i att vara en av ISB´s studenter. ISB eleverna är aktiva och gör sitt bästa för man vet att om man inte gör det så åker man ut. Hemma i Sverige kan du spotta och slå din lärare utan att blinka, läraren blir avskedad men eleven får inte ens en kvarsittning!

I Sverige ska vi acceptera allt som lärare! berättar jag i de olika utskotten som jag är verksam i på ISB hur vi har det som lärare hemma i Sverige blir de paralyserade, de blir chockade, de kan inte ens i sin vildaste fantasi förstå hur det är möjligt. Vad som är vardagsmat för oss lärare i Sverige är för internationellt anställda lärare eller internationella föräldrar lika ofattbart som det är för en svensk att sätta sig in i och förstå vad det innebär att inte ha råd att ge sitt barn en skolgång.

Som svensk kan du inte, om du inte upplevt det, förstå den vånda som finns hos många många föräldrar i länder runtomkring i världen. Den stolthet som lyser i deras ögon när deras barn får gå i skola. Dagligen, eller åtminstone väldigt ofta, ställs många föräldrar inför mycket oanständiga val för att få pengar till skola, mat och kläder till sina barn. Jag säger inte att det ska vara på det viset – här är Sverige fantastiskt som erbjuder fri skolgång för alla barn i Sverige, inklusive papperslösa ankarbarn eller flyktingbarn, jag säger och vill understyrka att det måste få lov att finnas alternativ och komplement till den kommunala fria skolgången. Det måste få lov att accepteras att de föräldrar som anser sig ha råd att ge sina barn en privat skolgång väljer att ge sina barn en privat skolgång, de ska inte bli utpekade och spottade på som kapitalistsvin det är kränkande! Lika viktigt som det är med genusdebatten är det faktiskt med acceptansen för individuella möjligheter och skillnader i prioriteringar. Att ha en tillåtande privat marknad jämte en kommunal skola behöver inte vara skadligt för samhällsklasserna. Jag är övertygad om att på sikt hade det gynnat våra svenska ungdomar. Bland många fattiga runtomkring i världen finns en kämparglöd en kamp om överlevnad, de är vana vid att kämpa och de är vana vid att sträva men har du en statsapparat som tar hand om allting åt dig, tappar du bort den inre drivkraften. Jag tror genuint på att man kan föda tankesättet hos kommande generationer ”Om jag jobbar och får höga betyg kan jag få ett bra jobb, då kan jag tjäna lika mycket pengar som min kompis föräldrar gör och då kan jag ge mina barn en annan skola när de växer upp. Jag kan ge mina barn det alternativet som jag inte kunde få.”

Vi har ett tydligt bevis på dagens generation ungdomars inställning till livet i Svenska melodifestivalens 2:a ACE  ”I wanna have fun fun fun and I wanna earn money when I sleep…I am bizzi doin nothing!”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s