Nu börjar det bli riktigt varmt i Nichada och Ture och Tora Turist börjar bege sig hem till kalla Norden igen.

När sportlovet är över hemma i Sverige och många av Thailandsresenärerna börjar se slutet av sin vistelse på 15 breddgraden, stiger kvicksilvret och det börjar bli olidligt varmt i Thailand för den skara av oss västerlänningar som har sin vardag på ett eller annat sätt här. Än så länge är det uthärdligt åtminstone om man bott en lite längre tid i Thailand, även om timmarna mellan 12 och 14 fortfarande kan få mig att krokna.

Just nu ligger dagstemp mellan 36-38 grader Celsius och jag är tacksam för att kvällarna fortfarande kan upplevas som svala, när kvicksanden sjunker från 36 till 30 grader. Sällan, men någon enstaka kväll, har dock temp sjunkit så lågt som till 28-26 grader och då är det oftast mycket behagligt.

Smärtsamt medveten om att vi om ytterligare några veckor är inne i april månad, den månad då solen står i Zenith och de thailändska skolorna har 2 månaders lov emedan de internationella skolorna tuffar på i hettan och lärare, elever samt Nichada residents räknar ned inför hemvändning och sommarlov 2016. Nichada töms i princip den 10-12 juni och de 6000 invånarna återvänder och fyller byn igen mellan den 3-11 augusti. Jag har gett upp att jag någonsin kommer att bli så pass acklimatiserad att jag kommer att njuta av ”the hot season”. Jag längtar hem till Skåne från mitten av mars och lider av sjuk hemlängtan från mitten av april och fram till skolavslutningen. Nåväl tillbaka till väderleksrapportering och inlägg.

Differensen på ca 10 grader, som fortfarande kan infinna sig på dag- och kvällstemp gör att många thaiare är superförkylda. Vår maid blev sjuk när vi kommit hem från Ko Chang, tack och lov är hon nästan återställd nu, men vi kämpar själv fortfarande med en envis djuplodad hosta.

Många tror att sjukor bara grazerar på nordligare breddgrader, men på sydligare breddgrader kommer många baciller med regnvattnet, myggor sprider inte bara denguefeber och malaria utan även tex zikavirus, insekter vars bett ger influensasymptom och febervärk, för att inte tala om matförgiftningarna som ökar under den heta perioden. Koltabletterna trängs med vätskeersättning och antibiotika vilka har en reserverad plats i medicinskåpet under den heta perioden. Pik är i mitten av april men den heta perioden påbörjas redan i mars och håller i sig genom hela maj månad.

I turismhögsäsong kommer västerländska bakterier med turisterna på flygplanen dvs när Kung Bore har sitt grepp om nordborna och västvärlden flyr de nordligare breddgraderna kommer många bakterier till Thailand…såsom vinterkräksjuka och influensa. Dessa slår hårt mot lokalbefolkning i serviceyrken i synnerhet. Lokalbefolkningen har inte ett immunsystem som är uppbyggt efter västerländsk bakterieflora. Vilket visserligen inte Ture och Tora turist heller har när det gäller motsatsen. Sjukorna får vi således även i paradiset! Dock slår sjukorna olika hårt mot olika individer.

Den senaste tiden har familjen C diskuterat väldigt mycket kring mänskliga rättigheter, den enskilda individens skyldigheter inte bara gentemot värdnationens lagrum utan även jämfört det liv som vi har i Sverige. Lagar och förordningar skiljer sig väldigt mycket åt, inte bara när det kommer till tex straffsatser, utan vad vi bevittnar dagligen är främst det sociala grundskydd och mänskliga rättighet som inbegriper vård, läkarvård, medicin, och skolgång.

Lokalbefolkningens arbetsrätt och arbetsmiljölag är definitivt inte något att hurra för i Thailand. Arbetsdagarna är mellan 14-16 timmar per dygn, i synnerhet under turistsäsongen. En minimidagslön (från regeringen utfärdad som krav) om ca 400 THB och en arbetsvecka på 6 dagar i veckan är jag tveksam till om säsongsarbetare i hotellbranschen verkligen regleras av. Thailändarna lever i största utsträckning på turistnäring och högsäsong är främst december-februari, med pik i december och fram till mitten av februari.

Lokalbefolkningen har inte heller självklar tillgång till läkarvård vid sjukdom. I Sverige kanske vi knaprar i oss en Alvedon när vi har 38 graders feber och så går vi till jobbet ändå för att vi vill slippa karensdag, alternativt arbetas halva dagen på Alvedon sedan avslutas arbetsdagen vid lunch utan karensdag. I Thailand går hen till jobbet oavsett. Hen tar först antibiotika efter flera dagars sjuka. Medicinering förutsätter att hen har haft tid att smita ifrån jobbet, men framförallt att hen har haft råd att gå in på apoteket och köpa receptfri antibiotika / medicin. Denna baksida och orättvisa är ganska svår att hantera för mig, och tar sig uttryck i att jag ofta blir ledsen, irriterad, förbannad och besviken när det klagas och gnälls i Sverige över välfärdssamhällets nedmontering.

Ja – utifrån den svenska folkhemskontexten är det hemskt att det blivit så mycket sämre i Sverige, men sett ur mitt perspektiv har Sverige fortfarande ett otroligt bra socialt grundskydd, åtminstone för majoriteten av individerna i Sverige. Genom skattesatser hemma har samtliga barn tillgång till fri skola och samtliga människor (inklusive de som är papperslösa och de som uppehåller sig enligt Schengenavtal eller andra uppehållsavtal) tillgång till läkarvård.

Däremot som utskriven har du inte tillgång till det sociala grundskyddet i Sverige, även om du är svensk medborgare. Vi har privat läkarförsäkring tecknad, som gäller globalt. Det blev vår räddning hemma i Sverige. Vi betalar varenda dollar ur egen ficka, men som sagt utan den hade sonens brutna arm fått läka i hop med hjälp av några täljda pinnar och någon linda. Att vara försäkrad är superviktigt. I synnerhet som gäst i ett annat land.

Att Ture och Tora turist uppför sig som utomjordingar och släpper alla sina normala koncepter när hen passerar passkontrollen på Kastrup har jag inte svårt att förstå – hen är på väg på semester, garanterat en efterlängtad semester till paradiset solklart! men vad jag har svårt att acceptera är att hjärnan och omdömet lämnades i passkontrollen, tillsammans med en uppdaterad sjukförsäkring och en liten dummie om Thailand ”Dos&dont´s”.

Även om Samir och Viktor uppmanar oss alla till att bada nakna på Sergels torg och leva livet utan sorg – är det nog en majoritet som endast skulle leva livet utan sorg under semesterveckorna på sydligare breddgrader…Svensson vet att farbror Blå skulle plocka hen för civil olydnad och förargelseväckande beteende, därmed avstår majoriteten från att bada nakna på Sergels Torg men följer gärna Markoolios uppmaning å drar en vecka till Phuket, när livet känns surt i Svealand.

Att visa mått på avsaknad av respekt och förståelse för lokalbefolkningen kan bevittnas i olika situationer och på olika sätt. Exempelvis är det kanske inte alltid så oerhört viktigt att pruta på redan billiga Flip-Flops på marknaden i Phatong. Ett par flipflops kostar i storleksordningen maximalt 30 skr… jag menar…att pruta ner dessa för sakens skull till 50 baht dvs ca 12 skr är inte nödvändigt, enligt mig och det är absolut inte respektfullt eller ödmjukt.

Men att uppvisa mått av ansvarslöshet, idioti och dumhet är en helt annan sak. Hit hör tex att låta bli att se över försäkringarna, det är nog det absolut mest viktiga ur mitt perspektiv. Min upplevelse är att även om hen utvandrat på obestämd tid till Thailand vill de flesta fortfarande hålla kvar vid sitt svenska medborgarskap och en dörr öppen tillsammans med en returbiljett till Sverige den dag då paradiset rämnat. Om något inträffar under drömresan i Thailand (eller någon annanstans vad det beträffar) finns det ingenting någon kan göra om Ture eller Tora Turist hamnar på sjukhus, i häktet efter ett fylleslag, på turistpolisstatationen efter ett rån, eller hos migrationsdepartementet för överträdelse av uppehållstillstånd, eller på transportdepartementet för tex en trafikförseelse etc. Det åligger varje enskild individ att försöka förstå och respektera rådande norm och lagrum, sed och kultur. Du har inte rätt som enskild individ att kräva att rådande norm och gräns ska tänjas till din fördel, bara för att du är på din drömsemester.

Att köra motorcykel utan hjälm gör ingen hemma i Sverige, av vilken anledning gör Ture och Tora Turist det på paradisöarna i Thailand?

Att sprätta upp en ung gosses anus med en sönderslagen flaska händer hemma i Sverige det vet jag – men jag skulle vilja hävda att det antagligen sker allt oftare och utförs av människor som aldrig skulle komma på tanken hemma i Sverige, men i Thailand går det…varför?

Få är nog de som skulle ha sex öppet på stranden hemma i Sverige…varför blir det okej i Thailand?

Hemma i Sverige hade säkerligen Ture och Tora haft stort kontrollbehov på sina väskor och tillhörigheter och vidtagit maximala försiktighetsåtgärder – men i Thailand ”det leende landet” där tappar man omdömet och går rakt in i de slipade bedragarnas fälla.

Jag har bott här i 4 år nu, jag har fortfarande inte koll på hela kulturens kontext, men jag har ansträngt mig att lära mig thai, att försöka förstå i den mån det går att förstå den komplexa kulturen, jag har pluggat mina ”Dos and Donts” men framförallt jag anstränger mig för att hålla mig ödmjuk inför nationens seder, bruk och folk.

För en dryg månad sedan blev min man påkörd av en motorcykeltaxi. Till saken hör att vi kör blåregistrerad bil, dvs vi har diplomatstatus och det innebär en väldig massa administrativt klydd så fort någonting händer med vår bil. Vad som sker när motorcyklisten kör på min man är typiskt ”The land of smile”.

5 stycken lokala thaiare rusar rakt ut på gatan, i en millisekund och lyfter bort motorcykeln. (Bevismaterial bortfört). Försäkringsbolag kontaktas. Thaiarna vill bjuda min man på öl, som en god gest i väntan på polisen som de uttrycker det. (Det råder nolltolerans numera i Thailand vad gäller drive and drink). När polisen äntligen kommer pratas det på thai och min man får höra att det var hans fel. Min man håller masken, säger ingenting utan lämnar platsen efter besked att försäkringsreglerare kommer att komma personligen hem till vårt hus dagen efter och göra bedömningen på skadan.

Vad som hände var att min man skulle göra en vänstersväng och zick-zackande mellan fyra bilar kom mc:n bakifrån. Motorcyklisterna kör här i Thailand i vansinnigt hög hastighet och när min man är över i motsatt färdriktnings vägbana smaschar mc:n rakt in i framhjulet. Rätt eller fel?

Som avslutning på detta långa inlägg rekommenderar jag varmt läsning av följande böcker ”Private Dancer” och J.Månvinges självbiografi ”Den senila skalbaggens tröst”.

 

 

 

 

Annonser

Driving home for Christmas

Resväskorna är packade, de står i entrén och väntar på att bli utburna av Mr Prayon i morgonbitti. Lillskruttans handbagage står och trängs i hallen, medan sonens ska packas efter att Ipad är laddad under natten, likaså ska mitt handbagage stängas efter att dator, Ipad och frukt är nedpackat i morgonbitti. Jag njuter nu en liten stund av min spotifylista med jullåtar, och glögg. Glöggflaskan från helgens glöggmingel tömdes nyss.

Just nu sjunger Michael Bubblé ”It´s beginning to look a lot like Christmas”för mig och det gör det verkligen. Ett sista blogginlägg innan väntan på obegränsad kvantitet av svensk glögg, pepparkakor, julmust, sill, kavring, brunkål, knäck, kola, frukostfrallor, gräddpastej, ättikgurka, ost, lösviktsgodis, lax, räkor, tända ljus i alla fönster, tallbarrsdoftande julgran och nära och kära på tjugo minuters radie med bil är snart slut.

Julstjärnorna lyser i mina fönster i Nichada, Julgranen likaså, adventsljusstaken, tomtar, en jullöpare ligger under adventsljusstaken på köksbordet, en väggbonad med julbock och två gossar med släde från min mormor pryder väggen utanför Lillskruttans rum. Jag har inte mycket julprydnader ( i synnerhet om man jämför med mina grannar i byn här) men de jag ha tog jag med hemmifrån Sverige i flyttlasset vintern 2012. En del nya julprydnader, som inhandlats under de gångna åren bringar tillsammans en julefrid i Raintree residence – men i helgen ska vi försöka få ordning och julefint i Skåne med.

Jag har förstått att maken varit, som vi misstänkte, hundra procent otillgänglig då vi inte fått tag på varandra via Skype endast få och korta och koncisa messengers är sända med alltför stor tidsskillnad. Men i morgon kommer han och hämtar oss på Kastrup.

Barnen och jag reser dagflyg och vi verkligen avskyr dagtursflighten både jag och sonen. Även om ingen av oss lyckas sova är fördelen att vi kommer direkt mellan Bangkok och Köpenhamn utan mellanlandningar.  Upp i ottan och en resa på drygt 20 timmar från dörr till dörr. Med tidsskillnaden så har vi, om vi lyckas komma i säng kl 22.00 i Sverige = 04.00 thaitid, varit uppe och i gång ett dygn.

Både jag och sonen upplever att de få gånger vi haft råd att resa med Thai airways och nattflyg att resan blir mindre påfrestande. Lillan sover sig igenom hela flighten, likaså gör sonen och jag sover liksom aldrig på planen oavsett men jag kan slappna av och tillåta mig att slumra till lite då och då och sluta ögonen lite grand när de andra sover.

Lägligt nog avlutar jag detta blogginlägg till slutet av ”Driving home for Christmas” en av mina absoluta favoriter i juletid och nu, nu ska du tro att Spotify slumpade fram på min lista Jussi Björlings version av ”O Helga Natt”! I år sjunger jag inte den på skandinaviska julbönen i Christ Church i Bangkok på Julafton, utan jag ska njuta av jullovet i Sverige för första gången sedan vi flyttade ut och det känns riktigt härligt!

 

Resväskorna packade och kaffe på balkongen

Familjen C sover, ja alla utom jag då som sitter på balkongen och dricker kaffe och har fri sikt mot havet. Jag funderade på att ta en promenad ner mot stranden och längs med, men jag misstänker att sonen och Lillskruttan snart vaknar och eftersom Mai Kao Lak, visserligen är ett fint hotell men inte smart i arkitekturen, har mycket trappor för att komma från lägenheterna och ner till stranden med andra ord: det tar tid att transportera sig (tycker jag) och då väntar jag med en kopp kaffe på resten av familjen.

Det är jättebra med en liten kaffekokare, riktig liten kaffekokare för malet kaffe, på rummet så att man kan ta den där koppen på hotellrummet. Jag är inte överdrivet förtjust i Nescafe oavsett variant guld, lyx, eller red cup eller vad det nu kan heta det är smart i sin funktion sop snabbkaffe, men ärligt talat…på det här hotellrummet fanns små påsar med malet kaffe och det tar inte längre tid för en liten kaffekokare än vad det tar för en att hälla i vatten, sätta igång vattenkokaren, invänta kokningspunkt, hälla i pulver, röra runt och sedan dricka. Ja, jag är inte förtjust i Nescafe så jag är mycket tacksam över kaffekokaren på rummet!

Första Songkrahn var familjen C på Ko Samet, förra året var vi med mormor på Sri Lanka vårt tredje Songkrahn delade vi upp lovet och reste iväg ett par dagar och fick uppleva Kao Lak tillsammans med efterlängtad kollega. Alltid lite nervöst över hur familjer fungerar tillsammans. Jag visste ju bara att jag och min kollega brukar ha mycket roligt, men också mycket djupa och seriösa diskussioner. Det första som slår hennes döttrar, mig och sonen är när båda makarna kommer gåendes med vars en grön solhatt… Hur stora är oddsen liksom??? Sedan kom allt fler gemensamma nämnare mellan makarna, men också mellan barnen. På det hela taget: en bra resa!

Nu är familjen vaken och vi äter lite lättare frukost innan hotellfrukosten drar igång. Vi hoppas på lite strandbad, lunch på ”stammisstället” innan bilen kommer och hämtar oss för transport till Phuket flygplats och hem till Don Muang. I morgon är det skola igen och sonen längtar redan till sommarlovet och lite bus och lek med sina nyvunna vänner döttrarna till min kollega…

Utanför fönstret slår våren ut

image

Början av april och de fantastiskt vackra träden står i knopp eller blom utmed Nichadas gator.

image

I Nichada blommar Bougainville och hibiskus, papegojgap och orkidéer samt några rödblommiga buskar året om. De rosa- och gulblommiga träden blommar endast runt songkrahn. De ser nästan ut som gullregn när de står utmed vägen i full blom. Häromdagen upptäckte jag att en vit blombuske, som liknar Jasmineblommor hemma, stod i knopp och ett par blommor på busken stod i blom.

image

Våren är kommen till Nichada. Luftfuktigheten ökar för varje dag. Kvicksilvret ligger på 36 och sjunker till 33 på kvällen. I helgen förutspås 41 grader… Runt den 10 april står solen i Zenit och om en vecka når vi säkert 40-sträcket där kommer nog Celcius klamra sig fast fram till mitten av maj innan han vänder och ger vika för regnperioden.

I dag styr fam C kosan mot landsgränsen norröver mot Burma över långhelgen, på måndag är det Wan Chakkri thaihögtid.

image

En dag för återhämtning

image

Efter flera dagar 12-timmarssjok med konventioner, artiklar och problematiserande författarskap men fruktboost och kaffekickar är det en dag för återhämtning.
Vädret är skönt så jag njutet på altanen, nu är det dags att träna simmarmusklerna vid poolen och sedan läsa skönlitteratur, utan anknytning till human trafficking, i poolstolen…

En välbehövlig energiboost innan det är dags för läxläsning och mellis och vardagsrutin igen.

image

God morgon vi går the hot season till mötes

image

Samtidigt som alla bejublar vårens ankomst och trängtar, gör i ordning trädgårdar, uterum och vårstädar hemma i Sverige börjar många krypa på knäna i Vår omgivning.
Det är vår tredje hot season och nu kryper luftfuktigheten uppåt likaså värmen.
Jag har inte problem med värmen jag har problem med klibbigheten! Jag ogillar verkligen att ständigt känna svetten rinna nerför ryggen, att utomhusvistelser blir skarpt begränsade. Lekplatsbesök kl 06.30-09.30 och att inte kunna sova m öppna fönster, tom tyget i sofforna antar en lite fuktig ytkänsla.
Du kan inte mer än ta av dig till naken… alltså regn, rusk, kyla är inte heller så skoj, men du kan klä på dig när kylan och vinden viner.
Vårt liv är en räkmacka men perspektiv på paradiset kommer ju längre tiden lider. Att man hemma i Sverige har skitväder – ja det har man här med…under the hot season. Då gäller det för bangkokiten att fly till kusten varje helg för fläkt och svalka.

image

Thailand är utan tvekan vackert. Det är billigt att leva här. Barnens skolmiljö är världsklass på de internationella skolirna. Life is good, som en säger! När vår lånade tid är över i Nichada Thani och Thailand kommer vi att sakna detta liv! Massage, härlig miljö, ett bekvämt liv med ständig tvätthjälp, strykhjälp och städning! Men en sak som aldrig går att komma ifrån, och som nog faktiskt både jag och maken är plågsamt medvetna om, är att det kan vara väldigt skadligt med denna fantasivärld för länge! Hur klarar barnen av att få bra och grundläggande värderingar kring jämställdhet?

image

THAILAND är fantastiskt och det är ett land som berör! Du har fattigdom och misär mitt framför näsan, men du har också en livsglädje och positiv livsinställning i buddhismen. Så nu när det är kämpigt med hemlängtan i fam.C, många vänner har nått slutet av sin vistelse här i Nichada, men även ett par vänner i SWEA i BKK lämnar och vi inväntar the hot season är det bara att tugga taggtråd, bita i det sura äpplet, ta skeden i vacker hand, gilla läget osv men tre månaders extrem luftfuktighet är lika drygt som tre månaders snålblåst, regn och snöblask känner familjen C. Häromdagen fångades en rejäl phytonorm i ett par av våra vänners område. Babykobror ligger i rabatter, boaormar ligger i träden, det är ett perfekt väder för ormarna nu fuktigt och gassande sol. Likt vilt hemma i Sverige rör sig ormarna ner i gryning och skymning för att dricka och äta. Ormarna finns här alltid men mest frekventa grannar till människan vid regn och sol, mer tillfälliga gäster annars…

image

Regnet det bara öser ner 2

image

Ja så här såg det ut idag, utanför en av gaterna till vår Community, efter ett par timmars uppehåll… Trottoarerna var i princip borta i går nu är deras frånfall ett faktum!

image

I morgon är det cooking with Poo nere i slummen för svärmor, medan jag ska sitta i tvärgrupp med EAL på ISB (samverkansgrupp med lärare i english as an adfitional language). Mamma och jag gjorde den matlagningskursen förra året i september när mamma och pappa var här och hälsade på. Det var en mycket lyckad aktivitet då, jag hoppas den blir lika bra för svärmor!

På lördag flyger vi till Krabi och firar oktoberlov fem dagar. Hoppas regnet håller sig ifrån Andaman och Krabi.

image

I kväll var sonen ledsen och grät, han ville veta vad som uppfann cancer… Det blir tunga tankar som sonen delger mig. Det är svårt att föra samtal kring döden och saknad. Jag försöker vända sonens sorg och saknad till glada och fina minnen, för att jag tror att saknaden och tomheten blir lättare att bära och hantera då. Den här sortens samtal är svåra… Sonens saknad efter morfar är påtaglig!

image