Regn, studier och besök

image

Normalt är det tiden för ångbastu nu i Thailand, men häromdagen hade vi fantastiskt regn och åska, översvämning i stan, men härlig temp här i Nichada inte mer än kanske 28 grader.

Jag pluggar, tentainlämning i morgon. Min tidsplan sprack pga oförutsedda händelser både i tisdags men även idag. Baksidan med regnväder blir oftast internetstrul…

Maken befinner sig i en mycket tuff förhandling, som igår lyftes upp till tredje ronden, trodde vi… men i kväll blev det en fjärde rond pga min arbetsgivare :-/

I går skrev jag ett mail och anmälde återinträde av tjänst from 1 augusti… då visar det sig att jag inte är med i tjänsteplaneringens utkast!!! Jag försöker nu ordna upp mina tankar… Maken är iväg och vi har nu så antagligen spräckt vår kvot av flexibilitet… Vi räknade ut att under mindre än 48 timmar fick vi 3 totalt disparata jobbscenario att ta ställning till. I dag visar det sig att även jag riskerar sitta i en tuff förhandling, men jag måste försöka få tag i min rektor redan i morgon.
Nu är jag så matt av tentaplugg långt in på nätterna, strategier, research etc att jag känner mig som en urvriden slappt hängande, ruggig och sliten Wettex. Jag är dränerad!!!

Idag kom min efterlängtade, underbara, fina, ljuvliga, glada och spralliga fantastiska kusin Fia, med sin familj. Myst sedan 9.30 i morse. Massage, lunch utanför gaten, poolhäng vid clubpoolen och quizz ikväll. I morgon lunch på UN, guidad privattur av tempel i BKK, AW på UN, hem och middag på Que Pasa, makens behov av full bull chilli måste mättas 🙂 Lördag pool, fix på Beauty saloon, båt in till stan, till Above 11 roof top. Söndag Chattuchack Weekendmarket, sedan poolhäng. Tuff helg för att möta Olle i grind. Shopping och något för barnen, sedan fredag i nästa vecka åker vi till River Kwai på djungelhotell. Söndag brunch på r seasons, och på måndag 6 april take off.

Härligt att ha dem här!!!

efterlängtat besök som anlänt idag.

En intressant artikel

expat-skilsmässa

Många avundas ett Expat-liv. Lika underbart och ljuvligt, spännande och utvecklade det livet kan vara finns en hänsynslös baksida som grundar sig i social grundtrygghet…
En del äktenskap klarar nog inte alltid av den stress, anspänning, isolering och påfrestning som roteringar vart 3.e år innebär OCH jag tror definitivt inte på floskler som ”det hade nog brustit ändå…”

Ja det blir inte alltid som man tänkt sig

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ketchupeffekten är välkänd och vi har alla någon gång drabbats av den – vi gör det lite för ofta känns det som men en ska väl inte klaga det är ju mer intressant när det händer lite saker i vardagen.

Maken har varit hemma på huvudkontoret, i samband med en stor omorganisering som snart ska komma organisationen till handa. I den här omorganisationen hade han i princip blivit lovad annat ansvarsområde, HR skulle finansiera del av makens tjänst och han skulle fortsätta utveckla sin egen avdelning. Det diskuterades och har diskuterats länge hur maken skulle placeras in i organigramen. Vi är inne på vårt fjärde och sista år, enligt roteringsprincipen för UN, vilket gör att det brinner lite grand i knutarna för organisationen att skaka fram ett nytt kontrakt, innan månadsskiftet april/maj eftersom dels ska jag delge min chef huruvida jag återinträder i tjänst eller ej i augusti dels ska skolan betalas inför höstterminen.

Jag är inte intresserad av att säga upp min tjänst. Jag är intresserad av att ledningen använder mina nya kunskaper, skapar en annan utmanande tjänst där mina kunskaper i organisationsutveckling i kombination med Childrens Human Rights kan komma till nytta.

Samtidigt som maken var hemma köpte han ett litet radhus till oss. Vi har länge varit på gång, vridit och vänt på alla kriterier, budget etc. men i och med att vi är inne på vårt sista år i Bangkok och osäkerheten är så stor kring tjänster är situationen sådan att det inte längre finns utrymme för att återvända till Sverige bostadslösa och arbetslösa. I februari var vi i en budgivning på ett litet pyttehus – men valde att inte gå över det bud på 915.000 som lades (förelåg stora renoveringsbehov och investering i bla varmvatten och dusch). Ett par veckor senare och i samband med makens inkallelse till HQ kom ett bättre objekt ut, som enbart behöver målas för att fräschas upp. Maken bokade in sig på visning och slog till. Jag har alltså inte sett detta hus i verkligheten, men maken och vår hantverkare tittade på det tillsammans och nu har vi alltså säkrat upp våra möjligheter att komma hem till Sverige och klara oss på min lön om situationen innebär att vår tid är över i BKK.

Medan maken var hemma hade jag besök av en väninna och det blev diamanterna från BKK på en långweekend; favoritrestaurangerna, favorit-margarithan, massage, skybar, chattuchack och mycket diskussioner om strategier, framtidsutsikter m.m. vid poolen. Det var skönt att ha henne här att bolla med, medan alla beslut fattades mitt i natten för det var då som vi kunde kommunicera, maken och jag, annars var maken fullt upptagen med jobb. Hon fick uppleva ganska många kovändningar när det gäller tjänstgöring för maken, möjligheter och hinder att parera i olika situationer som kan uppstå.

I går kom då erbjudandet från makens chef – och erbjudandet var inte något som var överenskommet på något sätt och det kan till och med tolkas som en förolämpning, men jag kan inte säga annat än att det politiska spelet är ett tufft spel att spela och det kräver väldigt mycket erfarenhet för att förstå alla stadgar, klausuler etc. 24 timmars betänketid är knappast något ovanligt men utan arbetsrättsligt skyddsnät är det kanske mindre vanligt att man blir utsatt för den typen av press. Makens chef och organisation har gjort vad alla skulle kunna tänkas göra dvs förekomma ett bättre erbjudande innan erbjudandet verkligen har kommit vederbörande till handa. Maken har varit på anställningsintervju och detta vet chefen om och försöker självklart med lite kohandel. Chefen vet att maken med sina 15 år inom UN är väldigt slipad politiskt, och det är två diplomater som stirrar varandra i vitögat just nu. Jag … ja jag håller mig definitivt på min kant och låter diplomaterna stångas, lyssnar på maken, svarar när han ställer direkta frågor men låter bli att göra beslutet svårare för detta är ett knivigt ärende. Vi har haft en sömnlös natt i Bangkoks förortsdjungel. Förhoppningsvis kan jag ta bladet från tungan så småningom, men just nu… nix! Jag kan bara säga att vi är fruktansvärt tacksamma över att vi hann säkra en emergency-hemflytt om det kommer att behövas…

Om en knapp vecka kommer min kusin och hennes familj, det ska bli jättehärligt att få hit dem. Innan dess är det råplugg som gäller – nästa tenta i Humanitarian Response in emergency ska lämnas in om ett par dagar.

I dag blir det lite tjänstgöring på ISB.

I morgon är det St Patricks Day firande – en fest där pengarna går till ett välgörenhetsprojekt.

Hur tar ni hand om barnen där hemma, socialjouren?

Det är inte ofta som jag hinner uppdatera mig med lokalnyheterna från Stockholm eller från Sverige vad det beträffar. En del handlar faktiskt om att jag inte orkar läsa klagosången! Den negativa kraften som fullkomligen kaskaderar galla över Sverige är deprimerande. Hallå, Sverige! Skärpning…

Finns där några träd kvar hemma i Sverige förresten? pekpinnar hit och pekpinnar dit, tänk på ekosystemet. ”Rör inte mitt träd” kanske skulle bli tryckt på en t-shirt och avstampet för en ny kampanj, men glöm för allt i världen inte att lägga ut din pin på din Facebookprofil, just in case så att säg för att vi inte ska generalisera och sortera in dig i ett smutsigt fack, nä vi ska ju bara förstå att du endast åberopar din yttrande- och åsiktsfrihet.

Nästa framgångsrika kampanj borde vara en värvningskampanj; jag har hört att det råder lärarbrist i Sverige. Verkligen? då är detta den enklaste värvningskampanjen i världshistorian då – går inte att misslyckas! Det borde inte vara så svårt att finna kompetent lärarpersonal det är bara för rekryterarna att slå en flukt i sociala medier så finner ni kompetent personal till skolorna i en handvändning. Tänk att det finns så många otroligt fantastiskt duktiga lärare som uttalar sig i sociala medier m.m. Jag visste inte att skolverket registrerat och delat ut så många lärarlegitimationer. Men det är ju kanske bara att säga ”Grattis, Sverige! till måluppfyllelse av lärartäthet, se till att anställa alla lärarna bara som finns i bygden.” eller ja just det hur var det nu? var det kanske inte utexaminerade och legitimerade behöriga lärare alla de som uttalar sig, eller?

Vet ni, jag tror att jag slutar här – det kan ju vara så att jag kränker någon eller diskriminerar någon som inte känner att jag tagit upp deras åsikt.

Det är intressant att debattera, att diskutera men för mig handlar det inte om att det förs konstruktiva och utvecklande debatter. Många inslag och uppdateringar anser jag brister i respekt. Det handlar inte om olika åsikter- det har jag aldrig haft problem med för olika åsikter är vad jag anser ligga till grund för produktiv förändringsprocess och reflektion hos individen (och mig själv) genom inputs får jag nya synvinklar att addera till min syn på saken.

Fundamentalt för mig är att samtala konstruktivt och inte vara rädd för olika åsikter eller sakfrågor. Det måste få lov att finnas ett väldigt högt tak och det är inte synonymt med raserad relation, ovänskap etc. Detta har jag försökt lära ut i alla år till mina elever. Framför din åsikt, men respektera att hen inte delar din åsikt. Frånsett att det inte handlar om att propagera för åsikter som bryter mot dokument om mänskliga rättigheter eller lagbrott måste alla och en var tillåtas att uttrycka sina åsikter, bli respekterade för sina åsikter utan att bli idiotförklarade för att de tycker och tänker på ett visst sätt, som kanske inte överensstämmer med din egen åsikt eller tro. Gnäll blir inte, enligt min mening och personliga åsikt, konstruktivt om det inte följs av ett förslag till förändring. Jag lyssnar och läser gärna gnäll om det följs av en utsträckt hand för att vederbörande famlat i mörkret tillräckligt länge och inte klarar av att finna en lösning. Men fortfarande är jag chockerad över en nyhet i julas då en tant beställt en soffa med hemkörning och gick ut i massmedia då den inte blev levererad till Kalle Ankas julafton. Hur i hela fridens namn resonerar man om man gnäller över en soffa – hade det varit så att hon gått ut i massmedia för att hon inte hade råd med en soffa, och för att välfärdssamhället Sverige inte hjälpte henne med bidrag till en soffa så att hon i alla fall kunde ha en soffa som tecken på sin mänskliga rättighet till adekvat boende hade jag nog inte reagerat lika mycket…

Gnäll om hur orättvist livet är… ja halleda, news flash… hur ser livet ut för majoriteten av världens barn – spik i foten va fan e en spik i foten (Hasse och Tage)…kom igen Sverige… sluta gnälla och öppna ögonen, ta tag i livet du äger ditt liv själv och du måste ta tag i ganska många saker själv.

Vad jag däremot anser vara nyhetsvärde och svårsmält var när jag idag läste nyheten om hur vår kungliga huvudstad nekade ensamkommande barn hjälp och omsorg. Barn som dessutom misstänktes vara offer för människosmuggling dvs organiserad brottslighet på hög nivå, ett globalt problem som FN tillsammans med många andra arbetar ständigt med att försöka förhindra och förebygga. Trafficking eller människosmuggling av barn vidrigt och då säger Socialtjänstens jour ”Nej, tyvärr vi kan inte ta emot er.” Kommer dessa barn att få möjligheten att uppta spaltmeter i olika massmediala kanaler? Knappast… men en tant som inte får sin soffa till Kalle Ankas julafton hon skapar spaltmeter för vad?

Heder! åt Polismyndigheten i Stockholm, som lät barnen sova i väntsalen på polishuset. Skäms! på er Socialjouren i Stockholm, för att ni inte tog ert ansvar. USCH! man skäms över att vara svensk när man läser nyheterna. Mitt svenska hjärta gråter av skam – klaga det kan svensken göra i spaltmeter om bristande service av hemleverans men hur i herrans namn tänkte ni där?

Underbar långweekend

Jag reste hem tillsammans med svärmor den 8 december 2014, sedan dess har vi haft besök med ett par dagars mellanrum. Vi älskar att ha besök! Det fungerar eftersom vi bor som vi bor, dvs med ett stort gästrum. I torsdags kom min väninna tillika fd chef. Vi har haft fantastiska dagar i Bangkok, Nichada och omgivningen utanför murarna. Om femtio minuter lyfter thai airways med henne ombord. Det är ledsamt… Sorgligt…tomt….och värst blir det i morgon till frukosten. Lika underbart som det är att ha gäster är det ledsamt när huset blir tomt. Den balansen hoppas jag att jag någongång lär mig hantera, om vi ska fortsätta vårt liv som utstationerad FN-familj.

Vi har upplevt så mycket och ändå har hon lyckats slappna av och koppla bort måsten, krav, jobbet etc jag är glad och tacksam över att jag kunde erbjuda en härlig långweekend för en väninna som verkligen behövde ett avbrott i vardagen. Nu återvänder hon, full av nya intryck, erfarenheter, tankar och funderingar. Vi har haft en härlig långhelg! Vi ser fram mot återseende i sommar, och kanske en visit från hela hennes familj till hösten eller våren…