Farväl Skåne

image En dryg vecka har passerat och mammas flytt och överlämning av mitt barndomshem är nu ett avslutat kapitel för mig- dock ej för mamma och mina bröder…som har lite grand kvar att slänga, sortera och packa upp.

I maj månad reste jag hem första gången själv, för att påbörja sortering och rensning av mitt föräldrahem. En flytt är alltid en tuff insats. Jag har flyttat 7 gånger sedan jag flyttade hemifrån…min mamma har flyttat för första gången i princip. Hon flyttade till lägenhet när pappa och hon gift sig. Sedan flyttade de till detta hus, 1965-ish. Mamma och katten flyttar nu, utan pappa, som dog förra sommaren. En flytt efter drygt 50 års äktenskap och ett liv i villa tar tid låååååååång tid!!! När man, som min mor, dessutom kämpar med cancer uppå en flytt (där hon ska försöka orka med någonting mellan cellgiftsbehandlingen på de få dagar som hon inte ligger golvad och kräker) tar det ännu längre tid.

I juli fick mamma tillträde till nya huset och då tog maken semester två dagar, äldste storebror flög hem från Spanien, svärmor kom och tog hand om Lillskruttan så att vi tillsammans kunde flytta för mamma. Första veckan i juli kunde mamma bosätta sig i nya huset. Hela min sommarvistelse plockades det lite då och då till nya huset.

Denna vecka jag varit hemma har det slängts, flyttats och sorterats igen… Organiserade högar ”loppis”, ”stadsmissionen”, ”arvegods”, ”för påsyn av mamna” och nära och kära har varit och plockat till sig böcker och annat, det sista stora och tunga är avhämtat… Det som finns kvar nu måste Mamma och mina bröder ta hand om under veckan – mamma får behandling nästa vecka och sedan avlämnas huset. Hon är stressad, vet att risken är överhängande att hon blir golvad efter cellgiftsbehandlingen.

Nu är jag incheckad på Sturup. Kl 6 steg jag upp. Taxin hämtade kl 7. Jag har barnböcker i väskan till Lillskruttan och ett par ungdomsböcker till sonen från min barndoms glada minnen. Jag sitter och tittar ut över den skånska slätten, ett vackert landskap i sprakande gult, rött och orange. Jag kommer nog att fälla ganska många tårar när jag lyfter. Jag lämnar nu min tid med mamma, pappa, storebröder och alla mina underbara minnen i ett fantastiskt hus. När jag kommer tillbaka igen finns det en ny barnfamilj i mitt föräldrahem. Jag är lycklig, tacksam och sorgsen på samma gång! Lycklig för att en ny familj får lika många lyckliga år i ett fantastiskt hus. Tacksam för all trygghet, glädje och värme mina föräldrar givit oss i detta hus och under vår uppväxt. Sorgsen för att min barndom nu definitivt endast är ett minne blott! Nu blir det inga fler gåsamiddagar i mitt föräldrahem, eller födelsedagar etc det blir inte längre några sammankomster alls i föräldrahemmet faktiskt och det känns vemodigt! Jag är övervägande lycklig för att huset går till en familj som kommer att få samma fantastiska varma och ombonade borg som vi fick! Tack älskade familj, släkt och vänner för tiden på Hallandsvägen. Nu får vi fylla mammas ljuvliga och underbara lilla hus med lika mycket värme!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s