Home sweet home, sabai sabai!

I dag torsdagen den 22 augusti är första frukosten, efter Sverigevistelsen, på lite mer än 2 månader avklarad. Sonen är iväg i skolan. Första mötet med Mr Greenwood och nya klasskamrater i grade 5.

I går när vi kom hem möttes vi av en glad Maid och en Lillskrutta som kastade sig i famnen på Maiden. Lillskruttan sprang bokstavligen in i huset och rakt fram till alla leksaker. Vi välkomnades med snittblommor i hela huset. Nyskuren ananas, vattenmelon och Pamelo – som maken sa ”Det finns inget annat land där ananasen smakar så gudomligt!”

En snabb dusch och sedan lät vi Lillskruttan och sonen vara i maidens vård, de skulle definitivt somna klockan 19.00. Planen var att barnen inte skulle sova in förlorade timmar… medan maken och jag stupade i säng. Jag skulle parera ev jetlagad Lillskrutta under natten, eftersom både sonen och maken hade vardag som väntade i skola och på kontoret. Antagligen har vi ett par dagar framför oss med efterdyningar och jet lag, men gårdagen blev bra och natten likaså.

När sonens kompisar slutat skolan, drog han direkt hem till en av bästisarna W. Och det intressanta var att fem minuter efter att Sonen dragit kom W hem till oss för att hälsa och välkomna honom tillbaka! Det blev lite turer mellan killarna (det finns en tredje kille också i den närmsta cirkeln Z och det slutade med att vi förstod att de på något sätt gått om varandra mellan de tre husen) men det hela slutade med att alla tre återförenades och vid halvfem kom sonen hem och berättade att han skulle träna fotboll, om det var okej…vill säg… Det var uttagning till skollagen och han ville inte missa den… När han nu hade kommit hem och inte var trött!

Vi träffade ett par av de närmsta direkt när vi handlade på Villa, det kändes bra. Lite snack med grannar och bad i poolen. En jublande Lillskruttan som kastade sig i det varma välkända vattnet. Värmen slog mot oss alla, ganska snart uttryckte maken ” ja värmen kommer man i håg i alla fall, och känslan av att ständigt vara svettig…”

Underbar återförening med vår Puh, vi saknade henne alla men antagligen mest saknad av Lillskruttan. Efter bad i poolen blev det hemlagad mat av vår Poo, våra respektive favoriträtter bl.a. papaya sallad Som Tam.

Så var det att komma hem i år. Familjen C fick in vardagsrutinerna i det att foten sattes på thailändsk mark. Sonen satt i soffan och sa, efter fotbollen, ”Det är skönt att vara hemma!” Naturligtvis lyfte vi diskussionen, kring framtida hemvändningar, och sonen säger ”Det är som att vi har två hemma, ett vardagshem och ett semesterhem.”

Nu är det kaffedags för mig. Fåglarna kvittrar, syrsorna spelar, regnperioden ger ett svalt behagligt klimat just nu i alla fall med ljumma vindar och molnigt. Klockan är tre mitt i natten hemma i Sverige. Familjen C är tillbaka i vardagen. Nu ska sommarens intryck smältas, men först ska alla resväskor packas upp och allt ska in i garderoberna och resväskor ska packas långt in i mörka vrår! Nu är sommarens Katitziliv över och läsåret 2013/2014 har börjat.

Stress och ångest inför skolstarten

Klasslistan har kommit inför sonens läsårsstart. Hemma i Sverige byter man generellt sett inte klasskamrater och lärare varje årskurs, men på ISB görs detta. Varje läsår har nya internationella familjer anlänt och det innebär att nya positioneringar sker och man har då funnit att minst stress innebär det för barnen om alla börjar på nytt. Det blir lite på samma villkor ny lärare och nya klasskamrater. För en del innebär det, beroende på om man är på nytt kontrakt eller ej, att man kan ha gått i samma klass med varandra tidigare. Inför varje läsår får föräldrar lämna in önskemål om klasskamrater, vår son har blivit placerad i en klass utan en enda av sina kamrater. Medan de som han umgås med har kommit tillsammans fördelat på tre andra lärare. Skandinaverna har hamnat tillsammans, de som har engelska som modersmål av sonens vänner har hamnat tillsammans och sonen är i en tredje klass utan någon vän alls.

Normalt anpassar sig barn väldigt lätt och det hade inte varit någon oro för sonens anpassningsförmåga att hitta kompisar om han liksom alla de andra varit med från början av skolåret. När vi blev medvetna om att dagarna var räknade med pappa valde vi att stanna hemma i Sverige så maximalt länge som vi bara kunde och det innebar 2,5 veckor in på läsåret…

Nu får vi mail efter mail från skolan och vi ser hur de första två veckorna handlar om uppstart, gruppacklimatisering genom olika program varje skoldag och vi börjar känna oro över skolstarten för sonen, eftersom han missar väldigt många dagar. Han kommer att hitta sin plats i klassen när han väl kommer, men det känns inte rättvist att han ska få sämre förutsättningar.

Studenter i pipeline

I dag när jag och maken kom till min mamma för att hjälpa till att ställa i ordning, inför den student som i nästa vecka ska komma och titta på ett rum att hyra av mamma, berättar mamma att det antagligen kommer en utbytesstudent från Tyskland, som ska hyra ett av våra barnrum. Det betyder att mamma i bästa fall kommer att hyra ut sin klinik till en LTH-student och ett av våra barnrum till en utbytesstudent.

Det är positivt och vi jobbade på för glatta livet! Pappas kontor blev utrymt och städat och en säng är på plats. Det bredvidliggande barnrummet ska bli kontor och vi hoppas att vi i morgon har fått ordning på de båda små barnrummen. I nästa vecka hoppas mamma att VVSkillen kommer för att installera den trinett, som maken hjälpte mamma bära in i söndags.

Förra veckan, när vi varit i stugan tillsammans med mamma och min äldste storebror tömde jag torkrummet och Stadsmissionen fick 6 stora sopsäckar kläder. En del kläder var helt oanvända, med prislappen kvar tillochmed…

Bye bye sommarstugan

I dag är jag och maken på väg för att lämna barnen hos farmor, och vi kör vidare till sommarstugan för att tömma den. I dag och i morgon tömmer vi lösa saker och om två veckor är det dags för möblerna att bli magasinerade.

Jag och maken ämnar investera i ett eget boende för framtida hemvändningar och det måste bli i en bostad nära vår hemort.